Känner du dig ofta överväldigad och utmattad av allt stök som du har omkring dig i ditt hem och på din arbetsplats? Du är inte ensam. Många kämpar med en stökig omgivning, och det kan ha en signifikant dålig påverkan på mental hälsa och välbefinnande.
I den här artikeln kommer vi att utforska psykologin bakom en stökig omgivning. Vi kommer att gå igenom varför vi samlar på oss saker, vad saker gör för våra sinnen och medvetanden och vad vi kan göra åt saken (eller sakerna!) för att få ro i hjärnan.
Jag vill lägga in en klausul: jag är inte läkare eller psykolog. Det jag säger här om hur stök kan påverka fysisk och mental hälsa är bara observationer som jag har gjort i mitt arbete. Jag hoppas och önskar att kunna hjälpa den som behöver hjälp. Meningen med den här artikeln är att belysa de problem som jag ser i mina kunders vardag och kunna hjälpa på bästa sätt. Om du lider av psykisk ohälsa eller riskerar att drabbas av depression, råder jag dig att söka professionell hjälp av psykolog i första hand.
Varför vi ackumulerar saker och vad det gör med vår mentala hälsa
Saker och stök är ett väldigt vanligt problem. Men hur kommer sakerna dit från första början? Det finns en massa anledningar till varför vi samlar på oss onödiga pinaler och varför vi vägrar släppa taget:
Känslomässig anknytning och mental hälsa
Vi knyter känslor och minnen till våra saker, vilket är en av anledningarna till att det är så svårt att göra oss av med dem. Vi sparar gåvor som vi har fått även om vi inte behöver eller ens använder den. Saken påminner ju om givaren, och på ett psykologiskt plan kommer vi att känna att vi gör oss av med relationen bara för att vi skulle avyttra föremålet som är knutet till personen.
Rädsla för bli av med något.
Många oroar sig över att om de gör sig av med något så kommer de att ångra det senare. Mycket av den här oron gör att vi sitter fast med alldeles för många saker och att vi håller fast vid saker vi inte behöver eller använder.
Tid
Ofta pockar vardagen på och vi tar oss inte tid att gå och plocka och sortera våra saker hela tiden. Det här leder snabbt till att saker ackumuleras och belamrar ytor, hyllor och skåp. Pappershögar och annat skräp blir liggande i åratal utan att vi tar tag i dem. Det här leder lätt till stress och utmattning. Den nedåtgående spiralen blir tydlig: bara tanken att ta tag i en växande hög gör att vi får ännu mer ångest och blir utmattade bara av att tänka på att den finns. Med risken att din mentala hälsa påverkas negativt.
Blogginlägg: visuellt brus
Sentimentala värden.
Även om saker inte längre fyller någon praktisk funktion, kan vi lätt samla på oss saker för att de fyller ett sentimentalt behov hos oss. Det kan till exempel vara väldigt svårt att göra sig av med barnens alla teckningar och pysselprojekt, eller den där snygga klänningen som satt som en smäck för 20 år sedan. Även om vi aldrig kommer att använda föremålen och de bara tar plats, kan vi av sentimentala skäl inte slänga eller donera.
Blogginlägg: har du mobbare i garderoben?
Stöket är ofta det ytliga symptomet på mer djupgående psykologiska problem.
Ofta är det ett tecken på att det även finns andra områden i livet som man inte orkar eller vågar ta tag i. Det kan vara att man lever i ett destruktivt förhållande, en knepig relation till föräldrarna eller något annat.
Hur stöket påverkar hjärnan och leder till psykisk ohälsa
En stökig yttre har en signifikant påverkan på den mentala hälsan. Det visuella bruset tar upp mycket av din värdefulla energi på samma sätt som en bullrig miljö påverkar psyket negativt.
Här är några exempel på hur en bullrig miljö påverkar en psykologiskt:
1. Stress och ångest
Stök blir lätt överväldigande för hjärnan. Det är många negativa intryck med dålig energi som måste tas in och bearbetas, vilket leder till stress och en känsla av att man sitter fast i en dålig miljö. Det blir också väldigt svårt att koppla av och varva ner i en visuellt bullrig miljö.
2. Svårt att fokusera.
En stökig miljö gör att det blir svårt att fokusera på det man behöver. Det här är extra viktigt att åtgärda på arbetsplatser, där fokus och klartänkthet är ett måste. Hjärnan blir överbelastad av stökiga intryck och det finns inte utrymme kvar för de uppgifter man egentligen ska göra. Det här leder till prokrastination, vilket i sin tur leder till att produktiviteten inte är så god som den kunde vara. Man kan i värsta fall börja uppleva ”brain fog”, dvs att man inte kan tänka klart.
3. Depression.
En stökig och visuellt bullrig miljö är ofta ett symptom på en mer djupgående orsak, till exempel depression. Man orkar inte ta tag i högarna, vilket leder till sorg, skam och en känsla av värdelöshet. Det leder i sin tur till att man blir mer deprimerad. Stöket blir en visuellt tydlig påminnelse om att man är en person som inte orkar ta tag i sitt liv. Och spiralen eskalerar snabbt. Därför är det viktigt att ta tag i problemet innan det blir så här allvarligt.
4. Skam och skuld.
Att inte orka ta tag i sin stökiga omgivning kan leda till att man känner skuld och skam. Jag har i mitt arbete märkt att särskilt kvinnor känner den här känslan: man ska vara en bra mamma, en organiserad hustru osv. Hemmafruidealet sitter djupt i många, från uppfostran och annat. Är du en kvinna med ett heltidsjobb och dessutom ska ta tag i hela hemmet efter jobbet, så blir det lätt betungande och det finns risk att du påför dig själv skuld och skäms för att ditt hem inte är så välstädat som du skulle vilja.
5. Fysisk hälsa
Om stöket går för långt, så kan det även påverka den fysiska hälsan negativt. Damm, mögel och andra allergener kan lätt ackumuleras i utrymmen som inte har setts över under en längre tid. Det här kan i sin tur leda till andningssvårigheter, utslag och andra hälsoproblem.
Hur kan rensning av saker öka vår psykiska hälsa?
Om ditt stök påverkar din mentala hälsa, så finns det åtgärder du kan vidta för att öka din psykiska hälsa och välbefinnande.
Här kommer några tips:
1. Börja försiktigt.
Det kan vara överväldigande att rensa, så börja smått. Välj ut ett område till att börja med: garderoben, skafferiet eller skrivbordet. Om det är för överväldigande, sätt ett mål att rensa en hylla i garderoben eller en av skrivbordslådorna. På det sättet känner du att du har kommit igång och det är oftast det som är det jobbigaste.
2. Sätt små, realistiska mål.
Till exempel kan du sätta målet att rensa en hylla i garderoben, eller att ägna 15 minuter åt att rensa och organisera i skafferiet.
3. Sortera föremål i kategorier.
När du sorterar, sortera i högarna ”spara”, ”släng” och ”donera”. Det blir mer överskådligt och du känner att du är på gång.
4. Avyttra duplikat (= gör dig av med likadana saker)
Behöver du 8 köksknivar eller 35 IKEA-kassar? Om inte, lägg dem i en hög och släng eller donera.
5. Ta regelbundna pauser i ditt rensande.
Rensning och sortering är väldigt påfrestande för din mentala hälsa, speciellt om du har en sentimental anknytning till föremål. Det är viktigt att du tar pauser ofta för att få lite mer luft i hjärnan och klarhet i hur du ska fortsätta. Jag brukar rekommendera minst 2 liter färskpressad juice och ett lättare snacks för att få lite glukos i hjärnan. Det här leder till att du får snabb energi och fattar bättre beslut.
6. Ta hjälp av en kompis.
Om du inte kan eller orkar fatta beslut, fråga en kompis eller familjemedlem om de skulle vilja hjälpa dig. Att ha någon som tittar på dina gamla klänningar och prydnadsföremål med en fräsch blick och utan sentimental anknytning kan vara väldigt uppfriskande och ögonöppnande. Det kan också leda till fantastiska diskussioner och prat om gamla minnen. Då kan du också få ett avslut med föremålet innan du packar ner det till Myrorna.
7. Frigör minnet från saken.
Det kan vara svårt att släppa saker som man har en emotionell koppling till. Ju mer du övar på att rensa, desto mer lär du dig att föremålet bara är ett föremål och att du kommer att ha kvar minnet även om föremålet inte finns kvar. Om du vill kan du fota föremålet och ha minnet kvar i ett ”minnesalbum” för sakerna.
8. Skapa ett system för att hålla ordning.
Det kan vara så enkelt att du ägnar en kvart om dagen för att ”stöka av” och sortera in allt på sin plats, eller att du har en dag i veckan där du går igenom en checklista. Här har jag skrivit om ”Sunday Reset”, vilket är mitt sätt att hålla ordningen varje vecka och förbereda för nästa.
9. Mindfulness, meditation och mental hälsa.
Mindfulness kan hjälpa dig att reducera stress och psykisk belastning som du kan känna om du har för stökigt omkring dig. Med träning kan en meditativt förhållningssätt till livet i sin tur leda till att du får en tydligare blick för vad som egentligen ligger bakom stöket.
10. Sök professionell hjälp.
Om en stökig omgivning har gått så långt att du inte orkar tänka på det eller ens vet var du ska börja, är det dags att överväga att söka professionell hjälp. En psykolog tillsammans med en professionell ordningskonsult kan göra underverk för din psykiska hälsa.
På Folkhälsomyndigheten kan du läsa mer om psykisk och mental hälsa.
Jag är professionell ordningskonsult och hjälper mina kunder med att rensa, sortera, organisera och systematisera utrymmen, både fysiska och digitala. Om du behöver hjälp, kan du boka en kostnadsfri konsultation här >> Vi har då ett samtal där du får berätta om dina mest akuta problem och där jag utröner om vi är en bra match och på vilket sätt jag bäst kan hjälpa dig.
Genom att börja förstå hur en stökigt miljö påverkar ditt välbefinnande, kan du ta små steg för att förbättra din omgivning och öka både fysisk och mental hälsa.
Kom ihåg att börja med små steg, sätt tydliga delmål och sök hjälp om det blir för överväldigande. Genom att du ägnar lite tid och energi åt att rensa och sortera, kan du snart få till en miljö som ger dig energi och livsglädje!
.